Tysklands system med postnummer, Postleitzahl, påminner mycket om det svenska postnummersystemet och är det äldsta som fortfarande är i bruk. Allra först var Sovjetunionen 1932, men man avslutade försöktet 1939. Det tyska systemet infördes 1941 och består liksom i Sverige av 5 siffror. De två första siffrorna indikerar ett geografiskt område och de tre sista specificerar . . . → Läs vidare: Tyska postnummer
|
|||||
|
Som vi tidigare berättat om har ibland verkligheten anpassat sig till beslut som Posten tagit för förenklad postutdelning och administration, se exempelvis inlägget om hur Upplands Väsby fick sitt namn. Så hette orten Höör i Skåne från början Hör. Problemet var dock att man under 1800-talet på försändelser som skulle skickas lokalt ofta bara skrev “Här” i . . . → Läs vidare: Hur orten Hör blev postorten Höör Namn på en postort sammanfaller för det mesta med det lokala ortsnamnet, men för att undvika förväxlingar så har man ibland fått skapa nya namn. Inte sällan har dessa nya namn fått så stor genomslagskraft att de ersatt det tidigare namnet eller att när förändringar skett i samhälle så har postortens namn använts. “Postnummer” översätts normalt till engelska som “Postal Codes”. Vanligt förekommande är också att kalla det “ZIP Codes”, men egentligen avser det ett specifikt system som används i USA från tidigt 1960-tal och där ZIP är förkortning av “Zone Improvement Plan”. Med tiden har ZIP kommit att användas nästan synonymt med postnummer, bland andra Filipinerna kallar sitt postnummersystemen . . . → Läs vidare: Postnummer i andra länder: Zip Codes och Postal Codes Under 1877 togs de första stegen mot lantbrevbäring i Sverige efter beslut av riksdagen. Till en början var det uteslutande gående brevbärare men från 1880-talet blev det vanligare med hästskjutsar, men på en del linjer behövde roddbåt användas. Kring sekelskiftet blev cykeln vanligaste färdmedlet och från 1920-talet blev bil och motorcykel vanligast färdmedel. Omkring 1930-talet blev . . . → Läs vidare: Historisk lantbrevbäring Utöver de största städerna i Sverige som delas in i tvåpositionsorter, så delas större delen av Sverige in i trepositionsorter. För dessa postorter gäller att de tre första siffrorna i postnumret anger orten. Postnummerområden följer inte andra geografiska uppdelningar utan bygger på var postkontor legat , men en grov indelning av Sverige ger följande uppdelning: 12 – . . . → Läs vidare: Postnummer för trepositionsorter Frimärken används för att betala postväsendet för att leverera brev och försändelser. Världens första frimärke hette Penny Black och kom ut i England 1 maj 1840. Frimärket hade en valör om en penny och var illustrerat med en profil av drottning Victoria. Ett flertal andra länder introducerade också frimärken under 1840-talet. 1 juli 1855 introducerades det första . . . → Läs vidare: Första frimärket PostnummerService har nu en egen artikel på Wikipedia, se här, annars går det förstås att hitta mer information om PostnummerService på vår . . . → Läs vidare: Postnummer på Wikipedia Runt sekelskiftet 1900 började man skicka påskhälsningar på påskkort i Sverige. De första påskkorten importerades från Tyskland, men snart startade en inhemsk produktion av vykort med påskmotiv (ägg, hönor, vårblommor, påskkärringar mm). Gese Wechsel var första chefen för det svenska postväsendet. Hon var änka till Andreas Wechsel som förestått postkontoret i Leipzig. Redan 1620 hade det funnits en postlinje mellan Sverige och Tyskland. I samband med trettioåriga kriget tog Sverige över det, av släkten Taxis uppbyggda, postväsendet och skapade ett omfattande kommunikationssystem mellan Stockholm och norra Tyskland. |
   |
||||
|
Copyright © 2012 PostnummerService Norden AB - All rättigheter reserverade |
|||||
